Fick igår ett mail av damen som köpte min gamla häst.
Sålde honom förra året i juli o har lite kontakt m henne fortfarande o har även hälsat på Wibbe en gång.
Från det jag bestämde mig för att sälja honom tog det 1½ år innan jag hittade den rätta köparen. Det kändes jätteviktigt för mig! Så när jag var o hälsade på honom så kallade jag på han men han reagerade inte längre på min röst (jag kom före hon som köpte honom) o när väl hans nya ägare kom o kallade på honom så tog han glatt fram öronen o kom emot oss, det kändes så skönt för han så så glad ut då o det var ett gott tecken på att han trivs o har det bra :)
Så hon bor i Åstorp o tycker jättemycket om lille Wibbe, ett danskt halvblod o alldeles underbar!