Så, nu e jag nyss hemkommen från Natta. Hade velat köra upp o hälsa på Karl lite snabbt men han jobbar o har nog en del att göra så jag får tyvärr vänta enda tills i morgon på att få träffa han. I bästa fall innan jobb. Men åter till min träff hos Natta. Jag åkte dit runt 20-tiden för vi skulle se på Fångarna på fortet. Fredrik Jönsson har gått i samma klass som mig så det är ju lite roligt att kolla på då. Så drack vi te och pratade en massa och sen började en film. "Allt för min syster". Natta sa att den var en snyft-film och jag tycker inte om att se såna filmer med andra för jag gråter bara (helst) när jag är ensam men vi började se den. Första delen innan första pausen var den lite sorglig o jag skojade om att ta in en toarulle från toaletten som jag kunde ha. Jag gick ut på toa för te rinner tyvärr rakt igenom - hittade massor utav toarullar men tog bara in en.... Den fick jag användning för...
De resterande delarna klarade jag inte... Börja snyfta lite tyst o andvände muffet på min tröja men det gjorde ont under ögonlocken så jag fick gå över till papper istället.. Det svämmade över i ögonen o näsan blev snorig o där satt  jag o snörvlade... Usch vliken film. Vad bra den var.. Så sorglig den var.
Men lite utav det jag ville komma fram till var att jag kommer inte i håg att jag gråtit så till någon film som jag sett med någon förut, det har aldrig hänt. Visst ögonen har tårat sig men inte som idag. Harregud! O det jag då vill komma fram till är att det är så himla härligt att känna sig så bekväm o kunna vara sig själv (vilket jag alltid är) men på ett avslappnat sätt som man kan i hennes/Nattas/ditt sällskap! Det är så skönt att ha en vän som du! Det önskade jag verkligen att alla hade! Tycker om dig!